The area of agricultural land has long been decreasing in the Nordic countries. Farmland is now expected to serve many purposes beyond just food production – and it is urgent to discuss how we can collectively manage the conflicts that arise.
Svensk text: scrolla ner
Over the past decade, food production has been strained by multiple crises. The COVID-19 pandemic, climate change, war, and inflation all affect how we manage our land. This has made it an increasingly urgent issue to discuss and find answers to – both globally and at the Nordic level.
– For the future, we need to reflect on the role that agriculture and agricultural land play in times of crisis, and how the green sector can prepare to handle such crises, says Sofie Andersson, project coordinator at Nordic Agri Research (NKJ).
But it’s not only different types of crises that affect the food system. More and more new interests are placing demands on land as a vital resource. We want to create green energy, build housing, and protect biodiversity – just a few examples of land-intensive activities. Clearly, we need discussion and new solutions to meet all these needs.
Nordic Agri Research (NKJ) is now engaging in this discussion and offering recommendations for future cooperation on land use issues. The Nordic countries have a long tradition of collaborating to solve shared challenges. Tackling land use issues and balancing society’s various needs while maintaining national food security is no exception – and is facilitated through increased Nordic exchange.
– Competition for agricultural land creates both local and national conflicts. Through collaboration between the Nordic countries, we can help resolve these conflicts more effectively and quickly than we could individually, says Sofie Andersson.
The Nordic countries share similarities and differences in how they manage land use. They have similar planning systems, where local authorities hold the main responsibility, but differ in the types of national policy tools used to influence or regulate local planning. There is a lot they can learn from each other. In some areas, a common knowledge base would also facilitate cooperation in crisis management – for example, the development of soil maps for potential arable and pasture land, and common definitions of soil quality.
See all recommendations, statistics, and facts on land use in the Nordic countries
Swedish text:
Jordbruksmark under press – fler och fler avgörande behov kräver tillgång på mark
Arealen jordbruksmark har länge minskat i de nordiska länderna. Idag förväntas åkermark fylla många fler syften än enbart matproduktion – och det är brådskande att diskutera hur vi gemensamt kan hantera de konflikter som uppstår.
Under det senaste decenniet har livsmedelsproduktionen satts under press av flera olika kriser. Covid-19-pandemin, klimatförändringar, krig och inflation påverkar hur vi använder vår mark. Därför är det nu mer angeläget än någonsin att diskutera dessa frågor – både globalt och på nordisk nivå.
– För framtiden behöver vi reflektera över vilken roll jordbruket och jordbruksmarken spelar i krissituationer, och hur den gröna sektorn kan förbereda sig för att hantera sådana kriser, säger Sofie Andersson, projektkoordinator på Nordic Agri Research (NKJ).
Men det är inte bara olika typer av kriser som påverkar livsmedelssystemet. Allt fler nya intressen ställer krav på marken som resurs. Vi vill skapa grön energi, bygga bostäder och skydda biologisk mångfald – bara några exempel på markkrävande verksamheter. Det är tydligt att vi behöver diskussioner och nya lösningar för att möta alla dessa behov.
Nordic Agri Research (NKJ) engagerar sig nu i dessa frågor och presenterar rekommendationer för framtida samarbete kring markanvändning. De nordiska länderna har en lång tradition av att samarbeta för att lösa gemensamma utmaningar. Att hantera markanvändning och balansera samhällets olika behov, samtidigt som den nationella livsmedelssäkerheten tryggas, är inget undantag – och det underlättas av ett ökat nordiskt utbyte.
– Konkurrensen om jordbruksmark skapar både lokala och nationella konflikter. Genom samarbete mellan de nordiska länderna kan vi lösa dessa konflikter mer effektivt och snabbare än vad länderna kan var för sig, säger Sofie Andersson.
De nordiska länderna har både likheter och skillnader i hur markanvändningen hanteras. De har liknande planeringssystem, där det huvudsakliga ansvaret ligger på lokal nivå, men skiljer sig åt i vilka nationella styrmedel som används för att påverka eller reglera den lokala planeringen. Här finns mycket att lära av varandra. Inom vissa områden skulle en gemensam kunskapsbas också underlätta samarbete vid krishantering – till exempel genom utveckling av jordartskartor över potentiell åker- och betesmark, samt gemensamma definitioner av markkvalitet.
Se alla rekommendationer, statistik och fakta om markanvändning i de nordiska länderna här
