Reindeer husbandry in Finland is on the right track. Conservation of biodiversity, different interests in land use and sustainable, future reindeer pasturing – everything is included in the plan that a working group has put together. This was presented and discussed at a webinar arranged by NKJ on Tuesday 9 May.
Svensk text längre ner
Sirviö Tapani, chairman of the working group, was the first speaker at the webinar. He spoke about the goal of the working group to bring together authorities, reindeer husbandry practitioners, researchers and nature conservation organizations to take part in a dialogue. It turned out to be a fruitful dialogue, that resulted in eight goals for the future.
The eight goals were presented on the webinar by Sirpa Rasmus, the reporting secretary in the working group.
1 The first point deals with the reindeer grazing species-specific management and utilization plans for the reindeer pastures that have been developed, that are being tested in pilot trials in 2023. The working group suggests listening to the experiences from the trials, and proceeding with the plans as they are formulated today. A reduction in the number of reindeer by 7% is considered by the working group to be sufficient to prevent grazing pressure from becoming too heavy.
2 The working group believe it is important to develop a producer organization in order to strengthen the bargaining power of reindeer husbandry on the market, and thereby increase the possibilities for good profitability.
3 Climate change affects reindeer husbandry. The legislation that provides compensation for losses in connection with extreme weather needs to be developed, as well as the industry’s own tools to reduce the effects of weather- and environmental conditions, as well as animal diseases.
4 Today’s price and operational support should be changed to a support that is not linked to production volume, to become an income transfer for the producer. This needs to be further investigated and a new system introduced by way of a transition period.
5 Reindeer herding is a living part of the cultural heritage of the local communities in the reindeer herding area, and is strongly linked to the language and other culture of the indigenous people. The proposal is to investigate through research whether the current support system fulfills its purpose.
6 A foundation could function as a tool to simultaneously secure the reindeer’s habitat and maintain and strengthen a diverse mountain nature. The two interests often coincide.
7 Land use issues become more and more tangible and create conflicts. Therefore, active work must be done to create dialogue between the parties that are affected.
8 Monitoring and observation systems are important for reindeer husbandry to be able to adapt to new conditions.
Another issue touched upon by the working group is predator management. This was also an issue that was raised in the discussion by the participants of the webinar. The working group thinks it is necessary to find models for how to avoid predator damage to reindeer, while following the plans for the management of the predator tribes that exist. Reindeer management, land use, but also the examination of the damage and the estimation of the predator strains can be developed in this respect.
Sirpa Rasmus presentation
Svensk text
Rennäringen i Finland är på rätt väg. Bevarande av den biologiska mångfalden, olika intressen av markanvändning och ett hållbart, framtida renbete – allt ryms i planen som en arbetsgrupp har lagt upp. Detta framkom vid ett webbinarium arrangerat av NKJ tisdagen 9 maj.
Sirviö Tapani, ordförande för arbetsgruppen, inledde webbinariet genom att berätta om hur arbetsgruppen har velat sammanföra myndigheter, rennäring, forskare och naturvårdsorganisationer i en dialog. Det blev en fruktbar dialog, som också ledde arbetsgruppen fram till åtta mål för framtiden.
De åtta målen presenterades på webbinariet av Sirpa Rasmus, rapporteringssekreterare i arbetsgruppen.
1 Den första punkten handlar om de renbeteslagsspecifika skötsel- och nyttjandeplaner för renbetesmarkerna som tagits fram, och också testas i pilotförsök under 2023. Arbetsgruppen föreslår att man lyssnar till erfarenheterna från försöken, och går vidare med planerna så som de är formulerade idag. En minskning av antalet renar med 7% anser arbetsgruppen räcker för att betestrycket inte ska bli för stort.
2 Arbetsgruppen tycker att det är viktigt att utveckla en producentorganisation för att stärka rennäringens förhandlingskraft på marknaden, och därmed öka möjligheterna för en god lönsamhet.
3 Klimatförändringarna påverkar rennäringen. Lagstiftningen som ger ersättning vid förluster i samband med extremt väder behöver utvecklas, liksom näringen egna verktyg för att minska effekterna av väder- och naturförhållanden och djursjukdomar.
4 Dagens pris- och insatsstöd bör förändras till ett stöd som inte är kopplat till produktionen, för att bli en inkomst för producenten. Detta behöver utredas och ett nytt system införas via en övergångsperiod.
5 Renskötseln är en levande del av lokalsamfundens kulturarv i renskötselområdet, och är starkt kopplad till ursprungsfolkets språk och övriga kultur. Förslaget är att genom forskning utreda om det nuvarande stödsystemet fyller sitt syfte.
6 En stiftelse skulle kunna fungera som ett verktyg för att samtidigt trygga renarnas livsrum och upprätthålla och stärka en mångsidig fjällnatur. De båda intressena sammanfaller ofta.
7 Markanvändningsfrågor blir mer och mer påtagliga och skapar konflikter. Därför måste ett aktivt arbete göras för att skapa dialog mellan de parter som påverkas.
8 Övervaknings- och observationssystem är viktiga för att rennäringen ska kunna anpassa sig till nya förhållanden.
En annan fråga som berörts av arbetsgruppen är rovdjurshanteringen. Det var också en fråga som deltagarna på webbinariet tog upp till diskussion. Arbetsgruppen tycker att det är nödvändigt att hitta modeller för hur rovdjursskador på ren ska undvikas, samtidigt som man följer de planer för hanteringen av rovdjursstammarna som finns. Renskötseln, markanvändningen, men också granskningen av skadorna och uppskattningen av rovdjursstammarna kan utvecklas i det här avseendet.